Sacroiliacaled

Anatomi och funktion

Sacroiliacaleden (SI-leden) är en viktig del av bäckenets anatomi och spelar en avgörande roll för kroppens rörelse och stabilitet. Bäckenet består av tre ben som är sammanfogade med varandra.

På varje sida är höftbenet (os coxae) förenat med ryggradens nedersta del, korsbenet (sacrum), genom SI-leden.

SI-leden är en stark och stabil led som hålls på plats av olika ligament och muskler i bäckenområdet. Dess huvudfunktion är att absorbera stötar och överföra belastning mellan överkroppen och bäckenet, inklusive benen. SI-leden bidrar till att stabilisera och balansera kroppen under olika aktiviteter som gång, löpning, lyftning och rotation.

Vilka symtom ger dysfunktion i Sacroiliacaleden?

SI-leden kan hos vissa bli en källa till smärta och obehag. De flesta besvär i det här området uppstår vanligtvis i SI-leden. SI-leden sitter mellan de två höftbenen och korsbenet och fungerar som en övergångsled mellan ryggraden och bäckenet. Lederna hålls på plats av starka ligament, och SI-leden är beroende av de omkringliggande ligamentens styrka och stabilitet. Om dessa ligament blir för svaga eller överbelastade kan det resultera i smärta och dysfunktion i SI-leden.

Symtomen på problem i SI-leden kan vara många och variera från person till person. Vanliga symtom är smärta i benet, ljumsken, höfterna, skinkorna eller nedre delen av ryggen. Smärtan kan finnas vid stående, gående, sittande eller sovande. Vid akuta låsningar i SI-leden kan det vara svårt att rotera överkroppen, sätta sig, resa sig eller böja sig framåt. Stelhet och begränsad rörlighet kan också förekomma i ländryggen, bäckenet, höften och även i ljumsken. Symtomen kan förvärras under och efter fysisk aktivitet, det kan vara värre på morgonen i form av ökad stelhet. Besvären förbättras efter lättare rörelse och vila i anpassad position.

 

 

 

Läs mer

Flera faktorer kan bidra till smärta och problem i SI-leden. Uppskattningsvis kan 15-25 procent av alla patienter med smärta i nedre delen av ryggen härleda smärtan till SI-leden. Smärtan kan bero på degenerativa förändringar i leden, inflammatoriska sjukdomar såsom spondylartrit, eller skador och snedbelastningar som involverar foten, knäet eller höften och orsakar en ojämn belastning på höften och SI- leden.

Sacrotuberal ligament

 

Vissa personer kan också uppleva smärta i SI-leden på grund av tidigare trauma, fallolyckor, graviditet, postpartumperiod, nyligen förlösta kvinnor, skolios, tidigare ryggkirurgi, medfödda asymmetrier i bäckenet och ryggraden, eller benlängdsskillnader.

Olika metoder kan användas för att lindra symtomen och förbättra funktionen. I det akuta skedet ska inflammationshämmande eller medicinering för att minska smärtan och muskelspänningen.

Vidare behandling kan omfatta sjukgymnastik och stabiliserande träning för att stärka musklerna runt SI-leden och förbättra dess stabilitet. Dry needling, en teknik där injektionsnålar används för att blockera smärtsignaler och minska inflammation, kan också användas som en behandlingsmetod. Vid svåra fall kan injektioner med lokalbedövning och kortison ges för att minska inflammationen och lindra smärtan (wet needling).

Varje individ och situation är unik, och behandlingen bör anpassas efter patientens specifika behov och symtom. Därför är det bäst att rådgöra med en en ortoped eller OMT-sjukgymnast (OMT = ortopedisk manuell terapi), för att få en korrekt diagnos och en individanpassad behandlingsplan för smärta och problem i SI-leden.

Dysfunktion i svanskotan – Vilka symtom ger smärta i svanskotan (coccygodyni)?

Coccygodyni betyder smärta i svanskotan och kan vara besvärligt och smärtsamt för dem som drabbas. Smärtan i svanskotan kan vara intensiv och molande, och den förvärras vanligtvis vid sittande och vid tarmtömning.

Det kan också finnas strålning av smärta mot analöppningen. Coccygodyni inte orsakar blödning, flytningar eller klåda.

flera faktorer som kan bidra till smärta i svanskotan (coccygodyni).

Det är vanligast hos unga kvinnor och kan vara resultatet av tidigare trauma, inklusive fallskador eller skador som uppstår under förlossningen.

Vissa personer kan vara mer benägna att utveckla coccygodyni om de har överrörlighet i svanskotan eller om de har suttit under långa perioder, cyklat mycket eller lider av övervikt.

För att undersöka och utreda smärta i svanskotan kan en rektalpalpation utföras.

Vid denna undersökning förs ett finger in i analkanalen och tummen används för att trycka på svanskotan. Genom att röra på svanskotan kan smärtan provoceras och hjälpa till att fastställa diagnosen. Vid oklar diagnos kan en röntgen av bäckenet göras för att få en mer detaljerad bild av eventuella skador eller förändringar i svanskotan.

Behandling av coccygodyni kan variera beroende på svårighetsgraden och patientens individuella behov. Vid milda fall kan användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) vara tillräckligt för att lindra smärtan. Lokalbedövningsmedel, såsom lidokain, kan injiceras i den ömmande leden för att temporärt minska smärtan.

Andra behandlingsalternativ inkluderar akupunktur, sjukgymnastik, massage, stretching av levator ani-muskeln och mobilisering av svanskotan. I svårare fall kan kirurgisk behandling övervägas. Behandlingen bör anpassas efter patientens specifika behov och symtom. En ortoped eller smärtläkare kan hjälpa till att bedöma och planera den lämpligaste behandlingsmetoden för smärta i svanskotan.

Sacrotuberal ligament

När man har behandlat ländryggen, glutealmuskulaturen och SI leden med injektionsbehandling och inte har fått tillräckligt god effekt av behandlingen och patienten fortfarande har kvar tidigare symtom, ska man gå vidare och undersöka sacrotuberalligamenten.

Orsaken till funktionsstörning kan vara efter graviditet och förlossning, skolios, kotglidning, tidigare ländrygg-och höftoperationer samt trauma, speciellt fall med symtom som belastningssmärta och vilovärk.

Syftet med undersökningen är att hitta spänning i ligamenten som bedöms orsaka smärta och ofrivilliga muskelspänningar.

Injektionsbehandling av sacrotuberalligamenten är en typ av injektion som ges direkt i ligamenten. Syftet med denna behandling är att lindra spänning, överkänslighet och smärta. Målet är att förbättra funktionen genom reducerad spänning i ligamenten som i sin tur har positiv effekt på smärta i bäcken, höften och även den utstrålande smärtan i benet.

Man behandlar dysfunktion i sacroligament enligt två olika metoder, i båda fallen behandlar man med injektionsbehandling.

Metod 1.

Vid den första behandlingsmetoden, där injektionen ges genom sätesmuskulaturen, följer man följande steg: Patienten placeras på mage för att enklare ge tillgång till sätesområdet. Området där injektionen ska ges desinficeras noggrant för att minska risken för infektion.

Med hjälp av en nål injiceras injektionsstället vid sacrum med lokalbedövning eller en blandning av lokalbedövning och kortison. Injektionen riktas mot sacrotuberalligamenten för att försöka få dem att slappna av och förbättra deras funktion.

Efter injektionen kan det vara fördelaktigt att utföra några stretchingövningar för att ytterligare underlätta avslappning och förbättra ligamentens funktion.

Metod 2.

Om den första behandlingsmetoden inte ger tillräcklig smärtlindring och patienten fortfarande har ont vid belastning, kan man övergå till den andra behandlingsmetoden.

Denna metod utförs enligt följande: Patienten placeras på mage för att enklare ge tillgång till sätesområdet.

Terapeuten använder ett finger för att försiktigt palpatoriskt känna ligamenten genom rektum för att lokalisera ligamenten och bedöma deras tillstånd. Medan ligamenten hålls spända med hjälp av fingret, riktas en nål från sätesmuskulaturen mot ligamenten. Lokalbedövning eller en blandning av lokalbedövning och kortison injiceras genom nålen in i ligamenten. Syftet är att minska smärta och inflammation samt förbättra funktionen.

Efter injektionen kan det vara fördelaktigt att utföra några stretchingövningar för att ytterligare underlätta avslappning och förbättra ligamentens funktion. Det kan hjälpa till att förbättra deras funktion ytterligare och lindra smärta.

Metod 1 debiteras enligt gällande taxa för Region Stockholm, frikort gäller.

Med metod 2 kostar en behandling 2 000 kronor. Frikort gäller ej.

Anatomy, Abdomen and Pelvis, Anal Triangle (2022)

Anatomy, Bony Pelvis and Lower Limb, Pelvic Joints (2022)

Sacroiliac innervation (2022)

Diagnosis of Sacroiliac Joint Pain: Predictive Value of Three Diagnostic Clinical Tests(2021)

Biomechanics of the Sacroiliac Joint: Anatomy, Function, Biomechanics, Sexual Dimorphism, and Causes of Pain (2020)

Radioanatomical Study of the Pedicle of the Superficial Circumflex Iliac Perforator Flap (2019)

The Sacroiliac Joint (2017)

The Surgical Anatomy of the Lumbosacroiliac Triangle: A Cadaveric Study (2016)

Coccydynia: an overview of the anatomy, etiology, and treatment of coccyx pain (2014)

An anatomical ultrasound study of the long posterior sacro-iliac ligament (2010)

Sacroiliac joint pain: anatomy, biomechanics, diagnosis, and treatment (2006)

Anatomical consequences of ”open-book” pelvic ring disruption: a cadaver experimental study (2005)

Diagnostic and therapeutic features of facet and sacroiliac joint injection. Anatomy, pathophysiology, and technique (1998)

2 Sacroiliacaled – diagnostik

Diagnosing and Managing Sacroiliac Joint Pain (2021)

Relation of the lumbosacral trunk to the sacro-iliac joint (2021)

A Fascial Reinterpretation of the Classical Female Pelvic Surgical Anatomy: Seeing Things from a Different Angle (2021)

Diagnostic Accuracy of Clusters of Pain Provocation Tests for Detecting Sacroiliac Joint Pain: Systematic Review With Meta-analysis (2021)

Diagnosis and interventional pain management options for sacroiliac joint pain (2019)

Management of Sacroiliac Joint Pain (2018)

Treatment strategy for sacroiliac joint-related pain at or around the posterior superior iliac spine (2018)

[Sacroiliac joint pain – diagnostic algorithm and therapeutic approaches] (2015)

[Coccygodynia: etiology, pathogenesis, clinical characteristics, diagnosis and therapy] (2012)

[Are sacrospinal and sacrotuberal ligaments involved in sacro-iliac joint stability?] (2008)

A model of dynamic sacro-iliac joint instability from malrecruitment of gluteus maximus and biceps femoris muscles resulting in low back pain(2005)

Sacroiliac joint dysfunction in athletes (2003)

Neuroradiology of spine degenerative diseases (2002)

3 Sacroiliacaled skada

Sacroiliac Joint Injury(2022)

[The influence of sacroiliac joint reduction quality on the clinical effect of bionic reduction and internal fixation for pelvic ring injury](2022)

The sacro-iliac joint: A potentially painful enigma. Update on the diagnosis and treatment of pain from micro-trauma (2019)

4 Sacroiliacaled – injektionsbehandling med lidokain och kortison

Review of Sacroiliac Joint Injection Techniques(2022)

Far-Contralateral Oblique (FCO) Sacroiliac Joint Injection: Description of a Novel Technique(2022)

Efficacy of Sacroiliac Joint Injection With Anesthetic and Corticosteroid: A Prospective Observational Study (2022)

The impact of intra-sacroiliac joint methylprednisolone injection in the recovery of patients with spondyloarthropathy: a randomized controlled trial (2022)

Intra-Articular Sacroiliac Joint Injection: Technical Guide (2021)

O-arm-guided sacroiliac joint injection: New techniques with reflux test (2020)

Use of Ultrasound-Guided Platelet-Rich Plasma Injection of the Sacroiliac Joint as a Treatment for Chronic Low Back Pain (2020)

Sacroiliac Joint Intraarticular Injection in True Anteroposterior View: Description of a New C-Arm Guided Method (2018)

Comparison of Fluoroscopy and Ultrasound Guidance for Sacroiliac Joint Injection in Patients with Chronic Low Back Pain (2016)

Ultrasound-guided versus fluoroscopy-guided sacroiliac joint intra-articular injections in the noninflammatory sacroiliac joint dysfunction: a prospective, randomized, single-blinded study (2014)

The sacroiliac spine – computer simulation of motion and modeling of the ligaments (2010)

5 Sacroiliacaled – injektionsbehandling med PRP

Pain and functional outcomes of the sacroiliac joint after platelet-rich plasma injection: a descriptive review (2021)

Percutaneous injection of autologous platelet-rich fibrin versus platelet-rich plasma in sacroiliac joint dysfunction: An applied comparative study (2019)

Efficacy of Platelet-Rich Plasma for Bone Fusion in Transforaminal Lumbar Interbody Fusion (2018)

Platelet rich plasma and knee surgery (2014)

6 Smärta svanskota (coccygodyni)

[Coccygodynia-An often underestimated clinical picture] (2023)

[Coccygodynia: Case Reports and Literature] (2022)

Low Back Pain during Pregnancy and Delivery Outcomes (2022)

Coccydynia-The Efficacy of Available Treatment Options: A Systematic Review (2022)

Coccydynia in patients with axial spondyloarthritis: Reflection of enthesitis? (2022)

Sacralization of Coccygeal Vertebra: A Descriptive Observational Study in Bangladesh (2022)

The interdisciplinary management of coccydynia: A narrative review (2022)

Coccygectomy for coccygodynia: a cohort study with a long-term follow-up of up to 29 years (2021)

Imaging Coccygeal Trauma and Coccydynia (2020)

Coccyx pain in women after childbirth (2019)

Comparison of block and pulsed radiofrequency of the ganglion impar in coccygodynia (2019)

A Review of Current Treatment Options for Coccygodynia (2018)

Tailbone Pain from Coccyx Injuries on Water Slides: A Case Series (2018)

Coccygodynia review: coccygectomy case series(2017)

Coccygodynia – pathogenesis, diagnostics and therapy. Review of the writing (2017)

Coccydynia: Tailbone Pain (2017)

Steroid vs. Platelet-Rich Plasma in Ultrasound-Guided Sacroiliac Joint Injection for Chronic Low Back Pain (2017)

Pain Relief due to Transsacrococcygeal Ganglion Impar Block in Chronic Coccygodynia: A Pilot Study (2015)

Treatment principles for coccygodynia (2014)

Coccydynia: an overview of the anatomy, etiology, and treatment of coccyx pain (2014)

Postpartum coccydynia: a case series study of 57 women (2012)

[Coccygectomy can be a treatment option in chronic coccygodynia](2011)

Coccygectomy: an effective treatment option for chronic coccydynia: retrospective results in 41 consecutive patients (2010)

[Are sacrospinal and sacrotuberal ligaments involved in sacro-iliac joint stability?] (2008)

Coccygectomy for coccygodynia: does pathogenesis matter? (2005)

Intrapartum coccygeal fracture, a cause for postpartum coccydynia: a case report (2005)

Comparison of three manual coccydynia treatments: a pilot study (2001)

Instability of the coccyx in coccydynia (2000)

7 Intrarectal injektionsbehandling av sacrotuberalligament

Sacrotuberous Ligament Pain in Patients who Underwent Sacroiliac Joint Arthrodesis: Incidence and Management of Post-Surgical Lower-Buttock Pain (2022)

Intrarectal injection of glycerol induces hypersensitivity to rectal distension in healthy subjects without modifying rectal compliance (2001)

Physical therapeutic options for residual sacrotuberous ligament pain after treatment of sacroiliac joint dysfunction (2021)

A Review and Algorithm in the Diagnosis and Treatment of Sacroiliac Joint Pain (2020)

Blunt Trauma to the Rectum and Urethra After a Fall on the Ski Trail (2018)

The blood supply to the sacrotuberous ligament (2017)

A treatment and outcomes analysis of patients with coccydynia (2004)

Mahr Yousefy Leg. sjukgymnast
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi Steg- 3
MediYogaterapeut steg- 3, vidareutbildning i Dry- och Wet Needling (injektionsterapi)

Sacroiliacaled

Anatomi och funktion

Sacroiliacaleden (SI-leden) är en viktig del av bäckenets anatomi och spelar en avgörande roll för kroppens rörelse och stabilitet. Bäckenet består av tre ben som är sammanfogade med varandra.

På varje sida är höftbenet (os coxae) förenat med ryggradens nedersta del, korsbenet (sacrum), genom SI-leden.

SI-leden är en stark och stabil led som hålls på plats av olika ligament och muskler i bäckenområdet. Dess huvudfunktion är att absorbera stötar och överföra belastning mellan överkroppen och bäckenet, inklusive benen. SI-leden bidrar till att stabilisera och balansera kroppen under olika aktiviteter som gång, löpning, lyftning och rotation.

Vilka symtom ger dysfunktion i Sacroiliacaleden?

SI-leden kan hos vissa bli en källa till smärta och obehag. De flesta besvär i det här området uppstår vanligtvis i SI-leden. SI-leden sitter mellan de två höftbenen och korsbenet och fungerar som en övergångsled mellan ryggraden och bäckenet. Lederna hålls på plats av starka ligament, och SI-leden är beroende av de omkringliggande ligamentens styrka och stabilitet. Om dessa ligament blir för svaga eller överbelastade kan det resultera i smärta och dysfunktion i SI-leden.

Symtomen på problem i SI-leden kan vara många och variera från person till person. Vanliga symtom är smärta i benet, ljumsken, höfterna, skinkorna eller nedre delen av ryggen. Smärtan kan finnas vid stående, gående, sittande eller sovande. Vid akuta låsningar i SI-leden kan det vara svårt att rotera överkroppen, sätta sig, resa sig eller böja sig framåt. Stelhet och begränsad rörlighet kan också förekomma i ländryggen, bäckenet, höften och även i ljumsken. Symtomen kan förvärras under och efter fysisk aktivitet, det kan vara värre på morgonen i form av ökad stelhet. Besvären förbättras efter lättare rörelse och vila i anpassad position.

 

 

 

Flera faktorer kan bidra till smärta och problem i SI-leden. Uppskattningsvis kan 15-25 procent av alla patienter med smärta i nedre delen av ryggen härleda smärtan till SI-leden. Smärtan kan bero på degenerativa förändringar i leden, inflammatoriska sjukdomar såsom spondylartrit, eller skador och snedbelastningar som involverar foten, knäet eller höften och orsakar en ojämn belastning på höften och SI- leden.

Sacrotuberal ligament

Vissa personer kan också uppleva smärta i SI-leden på grund av tidigare trauma, fallolyckor, graviditet, postpartumperiod, nyligen förlösta kvinnor, skolios, tidigare ryggkirurgi, medfödda asymmetrier i bäckenet och ryggraden, eller benlängdsskillnader.

Olika metoder kan användas för att lindra symtomen och förbättra funktionen. I det akuta skedet ska inflammationshämmande eller medicinering för att minska smärtan och muskelspänningen.

Vidare behandling kan omfatta sjukgymnastik och stabiliserande träning för att stärka musklerna runt SI-leden och förbättra dess stabilitet. Dry needling, en teknik där injektionsnålar används för att blockera smärtsignaler och minska inflammation, kan också användas som en behandlingsmetod. Vid svåra fall kan injektioner med lokalbedövning och kortison ges för att minska inflammationen och lindra smärtan (wet needling).

Varje individ och situation är unik, och behandlingen bör anpassas efter patientens specifika behov och symtom. Därför är det bäst att rådgöra med en en ortoped eller OMT-sjukgymnast (OMT = ortopedisk manuell terapi), för att få en korrekt diagnos och en individanpassad behandlingsplan för smärta och problem i SI-leden.

Dysfunktion i svanskotan – Vilka symtom ger smärta i svanskotan (coccygodyni)?

Coccygodyni betyder smärta i svanskotan och kan vara besvärligt och smärtsamt för dem som drabbas. Smärtan i svanskotan kan vara intensiv och molande, och den förvärras vanligtvis vid sittande och vid tarmtömning.

Det kan också finnas strålning av smärta mot analöppningen. Coccygodyni inte orsakar blödning, flytningar eller klåda.

flera faktorer som kan bidra till smärta i svanskotan (coccygodyni).

Det är vanligast hos unga kvinnor och kan vara resultatet av tidigare trauma, inklusive fallskador eller skador som uppstår under förlossningen.

Vissa personer kan vara mer benägna att utveckla coccygodyni om de har överrörlighet i svanskotan eller om de har suttit under långa perioder, cyklat mycket eller lider av övervikt.

För att undersöka och utreda smärta i svanskotan kan en rektalpalpation utföras.

Vid denna undersökning förs ett finger in i analkanalen och tummen används för att trycka på svanskotan. Genom att röra på svanskotan kan smärtan provoceras och hjälpa till att fastställa diagnosen. Vid oklar diagnos kan en röntgen av bäckenet göras för att få en mer detaljerad bild av eventuella skador eller förändringar i svanskotan.

Behandling av coccygodyni kan variera beroende på svårighetsgraden och patientens individuella behov. Vid milda fall kan användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) vara tillräckligt för att lindra smärtan. Lokalbedövningsmedel, såsom lidokain, kan injiceras i den ömmande leden för att temporärt minska smärtan.

Andra behandlingsalternativ inkluderar akupunktur, sjukgymnastik, massage, stretching av levator ani-muskeln och mobilisering av svanskotan. I svårare fall kan kirurgisk behandling övervägas. Behandlingen bör anpassas efter patientens specifika behov och symtom. En ortoped eller smärtläkare kan hjälpa till att bedöma och planera den lämpligaste behandlingsmetoden för smärta i svanskotan.

Sacrotuberal ligament

Injektionsbehandling av sacrotuberalligamenten är en typ av injektion som ges direkt i ligamenten. Målet med denna behandling är att lindra smärta och inflammation och förbättra funktionen genom reducerad smärta i ländrygg, bäcken, höft och radikulärsmärta i benet.

Man behandlar dysfunktion i sacroligament enligt två olika metoder, i båda fallen behandlar man med injektionsbehandling.

Metod 1.

Vid den första behandlingsmetoden, där injektionen ges genom sätesmuskulaturen, följer man följande steg: Patienten placeras på mage för att enklare ge tillgång till sätesområdet. Området där injektionen ska ges desinficeras noggrant för att minska risken för infektion.

Med hjälp av en nål injiceras injektionsstället vid sacrum med lokalbedövning eller en blandning av lokalbedövning och kortison. Injektionen riktas mot sacrotuberalligamenten för att försöka få dem att slappna av och förbättra deras funktion.

Efter injektionen kan det vara fördelaktigt att utföra några stretchingövningar för att ytterligare underlätta avslappning och förbättra ligamentens funktion.

Metod 2.

Om den första behandlingsmetoden inte ger tillräcklig smärtlindring och patienten fortfarande har ont vid belastning, kan man övergå till den andra behandlingsmetoden.

Denna metod utförs enligt följande: Patienten placeras på mage för att enklare ge tillgång till sätesområdet.

Terapeuten använder ett finger för att försiktigt palpatoriskt känna ligamenten genom rektum för att lokalisera ligamenten och bedöma deras tillstånd. Medan ligamenten hålls spända med hjälp av fingret, riktas en nål från sätesmuskulaturen mot ligamenten. Lokalbedövning eller en blandning av lokalbedövning och kortison injiceras genom nålen in i ligamenten. Syftet är att minska smärta och inflammation samt förbättra funktionen.

Efter injektionen kan det vara fördelaktigt att utföra några stretchingövningar för att ytterligare underlätta avslappning och förbättra ligamentens funktion. Det kan hjälpa till att förbättra deras funktion ytterligare och lindra smärta.

Metod 1 debiteras enligt gällande taxa för Region Stockholm, frikort gäller.

Med metod 2 kostar en behandling 2 000 kronor. Frikort gäller ej.

Anatomy, Abdomen and Pelvis, Anal Triangle (2022)

Anatomy, Bony Pelvis and Lower Limb, Pelvic Joints (2022)

Sacroiliac innervation (2022)

Diagnosis of Sacroiliac Joint Pain: Predictive Value of Three Diagnostic Clinical Tests(2021)

Biomechanics of the Sacroiliac Joint: Anatomy, Function, Biomechanics, Sexual Dimorphism, and Causes of Pain (2020)

Radioanatomical Study of the Pedicle of the Superficial Circumflex Iliac Perforator Flap (2019)

The Sacroiliac Joint (2017)

The Surgical Anatomy of the Lumbosacroiliac Triangle: A Cadaveric Study (2016)

Coccydynia: an overview of the anatomy, etiology, and treatment of coccyx pain (2014)

An anatomical ultrasound study of the long posterior sacro-iliac ligament (2010)

Sacroiliac joint pain: anatomy, biomechanics, diagnosis, and treatment (2006)

Anatomical consequences of ”open-book” pelvic ring disruption: a cadaver experimental study (2005)

Diagnostic and therapeutic features of facet and sacroiliac joint injection. Anatomy, pathophysiology, and technique (1998)

2 Sacroiliacaled – diagnostik

Diagnosing and Managing Sacroiliac Joint Pain (2021)

Relation of the lumbosacral trunk to the sacro-iliac joint (2021)

A Fascial Reinterpretation of the Classical Female Pelvic Surgical Anatomy: Seeing Things from a Different Angle (2021)

Diagnostic Accuracy of Clusters of Pain Provocation Tests for Detecting Sacroiliac Joint Pain: Systematic Review With Meta-analysis (2021)

Diagnosis and interventional pain management options for sacroiliac joint pain (2019)

Management of Sacroiliac Joint Pain (2018)

Treatment strategy for sacroiliac joint-related pain at or around the posterior superior iliac spine (2018)

[Sacroiliac joint pain – diagnostic algorithm and therapeutic approaches] (2015)

[Coccygodynia: etiology, pathogenesis, clinical characteristics, diagnosis and therapy] (2012)

[Are sacrospinal and sacrotuberal ligaments involved in sacro-iliac joint stability?] (2008)

A model of dynamic sacro-iliac joint instability from malrecruitment of gluteus maximus and biceps femoris muscles resulting in low back pain(2005)

Sacroiliac joint dysfunction in athletes (2003)

Neuroradiology of spine degenerative diseases (2002)

3 Sacroiliacaled skada

Sacroiliac Joint Injury(2022)

[The influence of sacroiliac joint reduction quality on the clinical effect of bionic reduction and internal fixation for pelvic ring injury](2022)

The sacro-iliac joint: A potentially painful enigma. Update on the diagnosis and treatment of pain from micro-trauma (2019)

4 Sacroiliacaled – injektionsbehandling med lidokain och kortison

Review of Sacroiliac Joint Injection Techniques(2022)

Far-Contralateral Oblique (FCO) Sacroiliac Joint Injection: Description of a Novel Technique(2022)

Efficacy of Sacroiliac Joint Injection With Anesthetic and Corticosteroid: A Prospective Observational Study (2022)

The impact of intra-sacroiliac joint methylprednisolone injection in the recovery of patients with spondyloarthropathy: a randomized controlled trial (2022)

Intra-Articular Sacroiliac Joint Injection: Technical Guide (2021)

O-arm-guided sacroiliac joint injection: New techniques with reflux test (2020)

Use of Ultrasound-Guided Platelet-Rich Plasma Injection of the Sacroiliac Joint as a Treatment for Chronic Low Back Pain (2020)

Sacroiliac Joint Intraarticular Injection in True Anteroposterior View: Description of a New C-Arm Guided Method (2018)

Comparison of Fluoroscopy and Ultrasound Guidance for Sacroiliac Joint Injection in Patients with Chronic Low Back Pain (2016)

Ultrasound-guided versus fluoroscopy-guided sacroiliac joint intra-articular injections in the noninflammatory sacroiliac joint dysfunction: a prospective, randomized, single-blinded study (2014)

The sacroiliac spine – computer simulation of motion and modeling of the ligaments (2010)

5 Sacroiliacaled – injektionsbehandling med PRP

Pain and functional outcomes of the sacroiliac joint after platelet-rich plasma injection: a descriptive review (2021)

Percutaneous injection of autologous platelet-rich fibrin versus platelet-rich plasma in sacroiliac joint dysfunction: An applied comparative study (2019)

Efficacy of Platelet-Rich Plasma for Bone Fusion in Transforaminal Lumbar Interbody Fusion (2018)

Platelet rich plasma and knee surgery (2014)

6 Smärta svanskota (coccygodyni)

[Coccygodynia-An often underestimated clinical picture] (2023)

[Coccygodynia: Case Reports and Literature] (2022)

Low Back Pain during Pregnancy and Delivery Outcomes (2022)

Coccydynia-The Efficacy of Available Treatment Options: A Systematic Review (2022)

Coccydynia in patients with axial spondyloarthritis: Reflection of enthesitis? (2022)

Sacralization of Coccygeal Vertebra: A Descriptive Observational Study in Bangladesh (2022)

The interdisciplinary management of coccydynia: A narrative review (2022)

Coccygectomy for coccygodynia: a cohort study with a long-term follow-up of up to 29 years (2021)

Imaging Coccygeal Trauma and Coccydynia (2020)

Coccyx pain in women after childbirth (2019)

Comparison of block and pulsed radiofrequency of the ganglion impar in coccygodynia (2019)

A Review of Current Treatment Options for Coccygodynia (2018)

Tailbone Pain from Coccyx Injuries on Water Slides: A Case Series (2018)

Coccygodynia review: coccygectomy case series(2017)

Coccygodynia – pathogenesis, diagnostics and therapy. Review of the writing (2017)

Coccydynia: Tailbone Pain (2017)

Steroid vs. Platelet-Rich Plasma in Ultrasound-Guided Sacroiliac Joint Injection for Chronic Low Back Pain (2017)

Pain Relief due to Transsacrococcygeal Ganglion Impar Block in Chronic Coccygodynia: A Pilot Study (2015)

Treatment principles for coccygodynia (2014)

Coccydynia: an overview of the anatomy, etiology, and treatment of coccyx pain (2014)

Postpartum coccydynia: a case series study of 57 women (2012)

[Coccygectomy can be a treatment option in chronic coccygodynia](2011)

Coccygectomy: an effective treatment option for chronic coccydynia: retrospective results in 41 consecutive patients (2010)

[Are sacrospinal and sacrotuberal ligaments involved in sacro-iliac joint stability?] (2008)

Coccygectomy for coccygodynia: does pathogenesis matter? (2005)

Intrapartum coccygeal fracture, a cause for postpartum coccydynia: a case report (2005)

Comparison of three manual coccydynia treatments: a pilot study (2001)

Instability of the coccyx in coccydynia (2000)

7 Intrarectal injektionsbehandling av sacrotuberalligament

Sacrotuberous Ligament Pain in Patients who Underwent Sacroiliac Joint Arthrodesis: Incidence and Management of Post-Surgical Lower-Buttock Pain (2022)

Intrarectal injection of glycerol induces hypersensitivity to rectal distension in healthy subjects without modifying rectal compliance (2001)

Physical therapeutic options for residual sacrotuberous ligament pain after treatment of sacroiliac joint dysfunction (2021)

A Review and Algorithm in the Diagnosis and Treatment of Sacroiliac Joint Pain (2020)

Blunt Trauma to the Rectum and Urethra After a Fall on the Ski Trail (2018)

The blood supply to the sacrotuberous ligament (2017)

A treatment and outcomes analysis of patients with coccydynia (2004)

Läs mer

Mahr Yousefy Leg. sjukgymnast
Examen i Ortopedisk Manuell Terapi Steg- 3
MediYogaterapeut steg- 3, vidareutbildning i Dry- och Wet Needling (injektionsterapi)